lördag 5 oktober 2013

"Slumpen är ingen tillfällighet" Jan Cederquist

Eller är slumpen en ren tillfällighet, något som sker utan att vi reflekterar över det? Något som bara finns där och vi säger lite nonchalant ”det var bara slumpen”.  Det är ofta så vi gör, ja nu var det slumpen igen och vi tänker inte mer på det. Men är det inte konstigt när olika saker i ditt liv plötsligt ser ut att vara sammanhängande i en rad skeenden som inte riktigt går att förklara. Varför gör vi si eller så varför möter vi plötsligt människor som vi just då behöver, eller varför står plötsligt barndomsvännen framför dig, som du inte sett på trettio år och du bara för någon timme sedan tänkte på? Det kan inte vara slumpen utan något mer övergripande som låter detta hända. Jag tror inte att det är slumpen att du och jag finns här, att vi möts för att det uppstår ett behov. Någonstans där ute mellan solar och månar sker något som inte går att förklara, något som styr oss mot det gemensamma målet som är menat redan från början. För det kan inte vara slumpen eller hur?

”Slumpen är ingen tillfällighet” hamnade i min hand av en rad tillfälligheter som skett i mitt liv de senaste åren. Om nu inte dessa saker hänt, om jag inte hade kommit i kontakt med nya människor så hade jag aldrig läst boken. Ett samtal som började med en undran, var det verkligen slumpen som fört oss samman? Eller finns det en mening i det hela? Jag började tänka tillbaka, på mig själv och mitt behov att ändra mitt liv till något bättre. Så skedde en hel del saker som ledde till att jag nu sitter här med boken i min hand och läser om synkronicitet, om händelser som leder från det ena till det andra. Vad meningen är har jag inte riktigt kommit på – men jag är säker på att den dyker upp bakom hörnet en dag.

Javisst, det kanske är flummigt! Men vad! Livet i sig är flummigt, härligt och rörigt i ett så varför inte tro på detta? För visst är det bra mycket skönare att ha en tro på att det faktiskt existerar en synkronicitet, att slumpen inte är något som händer bara av sig självt! Även om nu inte Jan Cederquist svävar iväg mellan solar och månar så leder boken till att tankarna utvidgas till något ofattbart. Något som jag tycker om att fantisera om.

Nu är det som alltid, det blir att vandra iväg till biblioteket, leta i vänners bokhyllor eller i antikvariat för boken, ja den är naturligtvis slut på förlaget!



Min recension av "Slumpen är ingen tillfällighet" hittar ni även hos: Bokhyllan 

3 kommentarer:

  1. Jaha. Slumpen förde mig hit också. Nja, inte riktig, för du hade skrivit en kommentar hos mig i min blogg. Där skrev jag om Alice Munro, som just fått Nobelpriset i litteratur.

    Jag är storförbrukare av böcker. Men jag hade aldrig hört talas om henne. Hennes produktion verkar vara intressant, så jag kommer att läsa nåt av henne, kanske mer om jag gillar det jag har läst.

    Sv: Kul att du hittade mig på FB. Jag har också funnit några där. Slumpens skördar.

    Kram/Gilla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu blev jag glad! Min första kommentar här, men den här bloggen är lite sömnig av sig... en dag kommer den igång liksom min andra som jag skriver mer i.

      Radera
  2. Stavfel! riktigt, skulle det vara,

    Kram/Gilla.

    SvaraRadera